Sveriges skolor i förändring
Det är långt ifrån alla som avslutar sina gymnasiestudier idag med fullständiga betyg. Ofullständiga betyg innebär att man inte har behörighet till majoriteten av högskola och universitetens kurser och utbildningar. Gymnasiet har länge setts som kronan ovanpå den obligatoriska. Med kunskaperna och betygen från gymnasiet ges man verktygen till att söka till och studera på de högre läroverken. Men i och med den sjunkande kvalitén på dagens gymnasieelevers utgångsbetyg och på grund av sämre och sämre resultat i de nationella proven i grundskolan har även yrkesutbildningar blivit tvungna att sänka sina krav på tidigare utbildning för att kunna anta nya elever. En klyfta håller sakta på att bildas i utbildningssverige. De fattiga med lågutbildade föräldrar går i lägre utsträckning klart grundskola och gymnasium och har därmed svårt att kvalificeras till mer prestigefulla utbildningar och skolor. De tvingas in i lågavlönade jobb eller arbetslöshet. På grund av detta har politiker försökt att på olika sätt överbrygga klyftan med olika konvux-initiativ och nya direktiv gällande yrkesutbildningar. Så kallade KY-utbildningar.
Tillräcklig utbildning för jobbet
En bra yrkesutbildning är alldeles nog för att få ett bra jobb. Ofta är utbildningen inte bara direkt kopplad till en yrkeskategori utan även ett specifikt yrke. Ska man bli våtrums certifierad hantverkare finns det utbildningar för det. Utbildningen hjälper både lönemässigt och kunskapsmässigt. Man kanske inte kan se skillnaden mellan Macro Duschväggar och andra märken som inom badrumsinredning. Men tanken är att man med en bra yrkesutbildning utstrålar kvalité och kunskap vilket ger en försprång på marknaden. Idag integreras även yrkesutbildningar i gymnasieutbildningen för att motverka arbetslöshet och klyftor på utbildningsmarknaden.
